Historien om ett lågenergihus

Historien om lågenergihuset
Den här historien handlar om hur vi tog fram och lät bygga ett miljö- och lågenergihus. Från början var det inte vår avsikt att bygga något speciellt. Vi hade faktiskt bestämt oss för att välja ett kataloghus, men vi ändrade oss. Det var den ena händelsen efter den andra som ledde in på den vägen. När vi väl kommit in på rätt väg så var det bara att köra på till slutet.

En av anledningarna var ju att det inte fanns någon småhustillverkare som kunde erbjuda något liknande. Det är inte någon avancerad teknik som användes, utan befintlig standard byggteknik. Vem som helst kan göra samma sak som vi gjorde. Det viktiga är att konsekvent genomföra det som är totalekonomiskt lönsamt för slutanvändaren. Det är ändå lättare nu när vi erbjuder underlag som guide för genomförandet.

Vi hade bestämt oss för att bygga nytt på Öland där vi haft vår sommar bostad sedan många år. Kerstins mormor och morfar var de sista som bodde här permanent. Sedan dess har deras hem varit sommarbostad för flera generationer.

Vi tröttnade dock på att ständigt underhålla två fastigheter, en på Öland och en i Södertälje. Semestern började alltid med att röja upp och återställa efter vinter stängningen. Sedan reparera och måla samt sköta trädgården. Vid semestern slut så skulle trädgårdsmöblerna ställas undan och sommarvattenledningen tappas igen. När vi kommer hem så är det bara att sätta igång med att ställa den trädgården i ordning och det är ju alltid något som behöver repareras på huset.

Vi tyckte att det fick vara nog. Vi bestämde oss för att sälja fastigheten i Södertälje och bygga nytt på tomten på Öland. På det viset får vi ett nytt hus att bo i, som inte fordrar så mycket underhåll, åtminstone inte under de första åren. Det blir bara en trädgård. De gamla husen på tomten kommer fortfarande att kräva underhåll, men det är avsevärt enklare då de finns inom räckhåll


Tomten och husläge.


Värsåsvillan

Vi hade bestämt oss för att sätta upp ett kataloghus på tomten. Värsåsvillan När jag sedan skulle bestämma vilket uppvärmningsystem som vi skulle använda, sökte jag på nätet efter alternativ. Jag var tveksam till värmepumpar eftersom jag hade haft det redan under ca 30 år. Det fungerar ju, men ändrade myndighetskrav och små minimala läckage hade tvingat fram byte av köldmedel två gånger. Det förstörde totalekonomin för det värmesystemet. Jag fann då information om hus, som inte hade någon förbrukning av köpt energi. Det var informationen om Lindåsenhusen som använder sk passiv teknik för att behålla värmen i husen. Hans Eek var initiativtagaren för dessa hus. Det finns mycket information om Hans Eek och dessa hus på nätet.


Passiva hus


Lindåsenhusen


Hans Eek Principer Hans Eek

Jag kontaktade Hans Eek för att höra om det var möjligt att genomföra hans metoder på en villa och även om den inbördes betydelsen av de olika åtgärderna som införts. Han hänvisade mig till hans tidigare kolegor i arkitektfirman EFEM. Vi kom överens om att träffas i Göteborg i februari 2004. Jag och vår dotter Sofia åkte ner för ett möte och ett studiebesök vid Lindåsenhusen.


Fönsterdörr


Dörrtjocklek

Avsikten var att gå igenom argumenten för uppvärmningsmetoden och om metoden var användbart på en villa. Om det visade sig intressant skulle vi även begära en offert på ett arkitektförslag. Det visade sig vara intressant och vi bestämde oss för att gå vidare på den inslagna vägen. Efter framtagning av ett antal förslag bestämde vi oss att ta fram en kostnadskalkyl.
Arkitektskiss K-förslag 3


Kostnadskalkyl

Kalkylen indikerade att något måste göras för att få ner kostnaden på en mer acceptabel nivå. Jag vände mig först till den den småhusleverantör jag redan hade kontakt med och begärde en kalkyl på ett av deras hus modifierat och byggt efter Hans Eeks principer. De accepterade och återkom med en kalkyl som, även den resulterade i ett aldeles för dyrt hus. Jag tog då fram ett förfrågningsunderlag och gick ut till tre oberoende entreprenörer med förfrågningar. Det resulterade sedan i en hel del diskusioner om hur de olika kraven skulle kunna uppfyllas till minsta möjliga kostnad. Folke Nilsson var den som gav det bästa, tillförlitligaste och seriösaste anbudet. Vi visste från början av studien att, huset skulle inte klara sig helt utan tillskott av köpt energi, såsom Lindåsenhusen, utan det skulle behövas någon form av tillskott av värme under några av årets kalla månader. Tillsammans med Folke Nilsson valde vi bort de dyraste alternativen och valde att uppgradera på sådant som var billigt. På det viset lyckades vi optimera byggnationen.

Värmebalansen
Vi arbetade med värmebalansen, där värmeförbrukningen, dvs tillförd energi = bortförd energi, under förutsättningen att temperaturen inne är konstant. En minskning av bortförd energi resulterar således i en lika stor minskning av energiförbrukningen.

Hur påverkar vi värmebalansen?

Minimering av bortförd energi
1. Täthet (Största och viktigaste åtgärden, men samtidigt den billigaste.)
2. Minimering av omslutningsytan, d v s ytan av ytterväggar, golv och tak för given (önskad) storlek av huset.
3. Tjockare isolering i väggar, tak och grundplatta.
4. Eliminering av köldbryggor genom flera skikt av isolering i väggar, tak och grundplatta.
5. Värmeväxlare i ventilationssystemet, som tar värme ur frånluften och värmer tilluften.


6. Fönster och dörrar med 3-glas isolerrutor.
Exempel på hur tillförd energi har begränsats till
1. Solinstrålning via stora södervända fönsteryta. (Markiser används under soliga sommardagar.)

2. Värme från hushållsel utnyttjas, d v s spis, kyl, frys, tvätt, lampor, tv och datorer.
3. Kroppsvärmen från personer som vistas i huset.

4. Solfångare på 10 m2.

5. Vattenburen braskamin för pellets har lagts till som reserv och som mysfaktor.