Frågor & Svar


Varför inte förvärmd tilluft via nedgrävda spirorör i marken. Fungerar även fint för kyla på sommaren.
Hej Jag har inget mot idén. Det fungerar säkert om man utför det på rätt sätt.

Som det nu är så tar vi in friskluften via VF och veranda under vinterhalvåret. Då får vi först och främst fritt från imma på insidan av fönstren i VF och veranda, dvs de icke uppvärmda uterummen. Vi får dessutom en viss förvärmning av friskluften. Den största uppvärmningen av luften får man ju sedan då luften går in i värmeväxlaren, där frånluften lämnar ifrån sig värmen till tilluften.

När man bygger ett lågenergihus, så har man ju möjlighet att tillämpa egna idéer. Det gäller bara att hålla tungan rätt i munnen, så att man inte förstör någon funktion.

Den som så önskar kan t ex släppa in friskluften till VF och veranda via rör i marken.

Man måste då tänka på följande:
Dimensionering, så att luftflödet inte reduceras för mycket.
Korrosion. Spirorör korroderar. Använd plaströr.
På sommaren kondenserar luftfukten i rören. Stäng av på sommaren, eljest samlas vatten i rören.
Utomhus luftintag. Vad är lämplig utformning?
Luftintag i VF och veranda. Utformning och placering.

Sedan tillkommer frågan hur mycket värme sparar jag på dessa åtgärder. Just nu är kostnaden för värme och varmvatten ca 5000.- per år. Säg att jag kan reducera denna värmekostnad med 10 %, dvs 500.- För att börja ge förtjänst om 3 år, så får anläggningen således inte kosta mer än 1500.-

Husspecifikationen undergår en ständig förändring beroende vilka energisparande produkter som blir tillgängliga på marknaden. Jag för i första hand in de nyheter som ger mycket för pengarna. Jag har inte räknat på det här alternativet ännu, men jag tror inte det kommer högst på listan. Hälsningar Lennart Sandqvist

I have a house building company, passive house in England. I wish to bring your houses to England. Are you interested in exporting your products to England?
Hello!
I am naturally interested in exporting the product, but I am not yet prepared commencing the work involved.
There are very many things to consider. Mainly the difference in building standard and common building practice. Translation of the drawings. Finding suppliers for material that is not available in England.

Send me an e-mail, if You are interested in commencing later on.
Regards Lennart Sandqvist

varför ska man välja lågenergihus? hur mycket kostar det att bygga ett sådant här hus? blir det billigare i längden? hur mycket kostar det billigaste och hur mycket kostar det dyraste?
Hej!
Svar på din första fråga hittar du om du klickar på länken "Varför lågenergihus?"
Kostnaden för att bygga huset förändras något hela tiden. Byggmaterialet ökar i pris, arbetskostnaden ökar och specifikationen förändras. Kostnaden har hittills visat sig bli ungefär lika som ett vanligt kataloghus, dvs det är inte dyrare att bygga ett lågenergihus än ett vanligt hus. Det lönar sig givetvis i längden att ha ett hus som förbrukar mindre energi och som har ett enkelt uppvärmningssystem.

Priset på huset på den plats du bor får du fram genom att ladda ner förfrågningsunderlaget och använder det för att begära prisuppgift från några lokala byggentreprenörer.
Hälsningar Lennart Sandqvist

vad finns det för negativa saker med lågenergihus?
Hej!
Jag har funderat på frågan ett tag. Visst finns det saker som man i efterhand tycker man borde gjort annorlunda. Vi tycker t ex att vi borde valt ett golv som var mindre ömtåligt, men det har ju egentligen inget med lågenergihus att göra.

Om man bara beaktar de egenskaper som gör huset till ett lågenergihus, så har jag svårt att se några nackdelar. Att man förhindrar energin att läcka ut, återvinner energi ur ventilationsluften och använder så mycket gratisenergi som möjligt, det tycker jag inte innebär någon nackdel.

Husets utseende styrs ju till en del av att man måste göra så liten omslutningsyta som möjligt och av behovet att eliminera köldbryggor. Trots att dessa krav begränsar arkitektens alternativ, så tycker jag han lyckades bra med att skapa ett hus som passar in i Svensk landsbygd. Hälsningar Lennart Sandqvist

Hej! Du skriver att huset inte blir dyrare än ett kataloghus. Vilken standard på kataloghus jämför du med då, eftersom priserna varierar kraftigt. Innan jag eventuellt köper något förfrågningsunderlag skulle jag bara som referens vilja veta så nära som möjligt vad huset i Källa kostat att uppföra inklusive grund och vilket årtal detta var. Dessutom undrar jag om den öppna planlösningen på övervåningen är ett absolut krav för att hålla nere energiförbrukningen för huset? Det känns väldigt opraktiskt med så få rum. I övrigt känns det som det enda rätta att bygga så energisnålt som absolut möjligt om det är ekonomiskt jämförbart med övriga alternativ. Mvh Fredrik Berglund
Hej Fredrik Kostnaderna för det första huset finns under rubriken "Fakta". Jag räknar med att få in ytterligare information inom kort. Hälsningar Lennart Sandqvist

Hej igen! Ursäkta att jag var så blind.. Nu är det bara frågan om planlösningen som ej är besvarad. Går det få fler rum och ändå behålla lågenergifördelarna? Mvh Fredrik
Hej Fredrik Det går alldeles utmärkt att få fler rum. Det påverkar inte den totala energiförbrukningen nämnvärt. En smärre förändring av ventilationssystemet måste göras, så att alla rum ventileras och värmen hålles jämn i övervåningen. Hälsningar Lennart Sandqvist

Hej! Två frågor: Ni skriver att ni i det färdiga resultet reducerade väggisoleringen från 4 till 3 skikt. Är det samma mängd isolering, men endast i färre skikt eller är väggarna tunnare? Vad ska man tänka på om pellespannan byts ut mot bergvärme som värmekälla. Kan uppvärmningskostnaden öka? Mvh / Ida
Hej Ida Det är i huvudsak totala isoleringen som avgör hur effektivt väggisoleringen fungerar. De olika skikten reducerar eller eliminerar köldbryggor i väggen. I befintligt förfrågningsunderlag finns det två alternativ vad gäller isolertjoclek. 210, resp 260mm. Vi håller fn på med att ta fram ett 3je alternativ som är avsevärt mycket tjockare. När man ska avgöra vilken tjocklek man skall välja, så är det bäst att jämföra energiförbrukning mellan hus i drift. För närvarande har vi bara ett hus som varit i drift så länge att vi har driftresultat. Det är detta som är presenterat på hemsidan. Kostnaden för uppvärmning av huset är redan så liten att det är svårt att ekonomiskt motivera några större förändringar. Den aktuella specifikationen har förändrats sedan det första huset byggdes, viktigast är att fönstrens U-värden nu är 0,9 mot tidigare 1,3. Beträffande värmepump, så är det ju ett effektivt sätt att värma huset, men det har några nackdelar: Man blir låst till att köpa el från företag som utnyttjar sin ställning och tar ut pris därefter. Värmepumparna har en tendens att kosta en hel del i reparationer och underhåll. Pellets är miljöneutralt och billigt. Mindre än halva elpriset per kWh. Hälsningar Lennart Sandqvist

hej, håller på att planera ett hus i göteborg. har tänkt att bygga platta på mark. Supergrund (www.supergrund.se)är en ny typ av grundkonstruktion U-min grund, har du använd den eller traditionell L kant elerment?
Hej Jag känner till Supergrund och Sundolitt, och jag håller på att ta med det i specifikationen. Specifikationen kommer att finnas som ett alternativ i specifikationen inom ett par månader, men redan nu projekteras ett hus i Nässjö med sådan grund. Systemet utgör en klar förbättring av isoleringen vid kanten på grundplattan, speciellt fördelaktigt då man använder ingjutna golvvärmeslingor i grundplattan. Hälsningar Lennart Sandqvist

hej igen, kom på en fråga till. Hur reglerar du värmen i huset? antar att du kör ventilattionen på flödesreglering och sedan rumstermostat för golvärmen? mao golvärmens temperatur regleras map tilluftens temperatur?
Hej igen Ja det är korrekt. Luften som tas in värmes så mycket som möjligt med den återvunna värmen från luften som ventileras ut. Ventilationen till varje rum ställes in så att flödet blir korrekt. Sedan är det rumstemostater som känner av om golvvärmen behöver höja värmen något. Golvvärmen matas med mycket låg temperatur, bara ca 30 grader. Den låga temperaturen i kombination med att golvets betongmassa, utgör ett stort värmemagsin, skapar ett system som varierar mycket lite i temperatur, dvs det blir inga häftiga temperatur svängningar. Det går också att ha golvvärme under trägolv utan att golvet spricker eller torkar ur. Hälsningar Lennart Sandqvist

Hej! Vi är en familj, detta huset är något för lite. Går det att ta fram en egen planlösning för att med er hjälp få fram rätt förfrågningsunderlag till byggare på ett lågenergihus?
Hej Ja vi hjälper till med att ta fram alternativa planlösningar. Vi har hittills haft lite svårt att hinna med den typen av jobb, men vi har nu skaffat oss mer kapacitet. Kom in med ett förslag, via e-posten, eller ring oss så berättar vi vad vi kan göra.

Hej, Tack för en intressant och informationsrik sida. Jag har förstått att du har en vattenmantlad pelletskamin som jobbar mot en ackumulatortank. När du nu har bott i huset ett tag ser du några nackdelar med denna lösning? Dammar det mycket vid påfyllning, problem vid uraskning, ljudvolym, tekniska driftsproblem etc? Ett alternativ är ju en pelletspanna i separat pannrum. För/nackdelar? Vad har du för FTX-aggregat? Är du nöjd med det? Har det varit några problem?
Hej Det var många intressanta frågor och jag delar gärna med mig av den drifterfarenhet jag har.

Typen av system, dvs vattenmantlad pelletskamin tycker jag är det bästa alternativet som finns för närvarande. Det blir mycket fullständig förbränning och därmed också mycket lite vitgrå aska. (Det lär påverkas en del av pellets-kvaliteten. men jag har den här erfarenheten.)

Kaminen ställes in med tidsprogram och/eller manuellt. På vintern går den 2-3h tidigt på morgonen, 1,5 timmar mitt på dagen, och 3 timmar på kvällen.
På kvällen stänger vi av den när vi inte vill ha den på längre. Därefter upprepas programmet.

Man kan när som helst stänga av den eller sätta på den utan att påverka det rullande programmet

Man kan t ex skapa vår och höst program. Totalt 6 olika program.

Under april och oktober går den bara igång 2 timmar tidigt på morgonen för att säkerställa att det finns varmt duschvatten. För inomhus temperaturen behövs ingen köpt energi under dessa månader.

På sommaren har vi inget program igång. Om det varit dåligt väder under en längre tid, så behöver vi ju bara trycka på knappen så blir det varmt. Under perioden maj tom september går det inte åt en hel säck pellets, dvs mindre än 43.-

Under hela året går det åt i snitt 112 säckar á 43.- Det är bekvämt och billigt.

Damm och uraskning är lätt och ger inga bekymmer med städning. Det ger definitivt mindre skräp att ta hand om jämfört med vedeldning. Tillkommer att man behöver göra ren glaset på luckan t ex i samband med sotningen.

De problem jag haft är: Vakten för tillslag av cikulationspumpen behövde bytas redan efter 2-3 månader. Efter byte har det gått bra i 4 år.

Ett par gånger har matarskruven hängt sig, på grund av att sågspån kommit in och klämt fast skruven. Tömning av pelletstanken och rengöring med dammsugare har löst problemen.
Matarskruvar kan vara mer eller mindre känsliga för sågspån i pelletsen. Det finns kanske bättre matarskruvar, men de måste i så fall finnas i vattenmantlade pelletskaminer för att vara ett alternativ.

Utslitet lager i motorn för matar skruven, efter ca 4 års drift. Jag väljer att sätta in ett nytt kapslat kullager, (ca 50.-), i stället för att byta till en original reservdel, dvs byte till en ny motor med samma dåliga glidlager.

Jag är ändå nöjd med drift, funktion och prestanda, men jag söker ändå efter ett alternativ.
Den kamin jag söker skall ha en baksida, så att den inte måste stå mot en vägg. Dessutom skall skorsten gå ut från kaminens topp, för att inte ta för stor plats.
Om någon känner till en sådan kamin så är jag mycket intresserad.

Jag har sedan länge tänkt mig att ta fram ett alternativ med en pelletspanna i det rum där ackumulatortanken står. Jag är beredd att ta fram en lösning när det jobbet kan prioriteras in.

FTX-aggregatet är en HERU-75 från Östbergs. Det har fungerat bra, men jag har nu konstaterat att det drar mer ström än vad som är specificerat. Enligt uppgift från Östbergs så behöver fläktens kondensatorer bytas. De har en begränsad livslängd.
Energimyndighet har korat HERU-50 och Temovex 250 från REC Indovnt, som vinnare i sin stora tävling om bästa FTX-aggregat. Dessa aggregat är något mindre än vad som fordras till det här huset, men de större aggregaten är liknande.
Temovex har motströmsvärmeväxlare som ger bättre verkningsgrad. På senare tid har man infört fläktmotorer som drar mindre ström Man styr flödet genom att reglera fläktvarvtalet i stället för att strypa flödet i rörledningarna. Förmodligen finns detta hos båda tillverkarna i dagsläget.Detta är en lämplig fråga att ställa till leverantören före köp.

Hälsningar Lennart Sandqvist

Ställ oss en fråga:
Namn:
E-Post: